Hon ringde en dag och sa,
att jag var far till hennes barn,
hon sa jag var den enda,
som kunde va barnets far.
Jag f??rs??kte fa bruden att ga med pa abort,
men det var det inget pa,
att jag skulle bli farsa det maste jag f??rsta,
fast jag bara va sjutton ar.
Jag gick till sjukan och gav dom mitt prov,
och gick hem och v?¤nta pa svar,
pa det svaret som redan var givet,
att det var jag som var barnets far.
N?¤r ungen kom sa alla,
det ?¤r pappa upp i dan,
det kunde ni ju alla se,
det gick ju inte att ta fel.
Sn?¤lla ni maste hj?¤lpa mej,
hur ska jag klara det,
jag som inte tj?¤nar en sp?¤nn,
hur fan ska jag fixa det.
Men sa va det nat fel pa blodet,
jag fick g??ra om det j?¤vla provet,
men det var fel igen och sen h?¤nde ingenting,
men sa en dag kom ett brev pa posten.
Ett sant d?¤r stort brunt kuvert,
ett brev med en konstig ramsa som l??d ungef?¤r sa h?¤r:
"Som far till barnet ?¤r ni helt utesluten,
d?¤rf??r fritas ni nu genast ifran faderskaps?¤rendet"